10. Why can't I love you? I thought you loves me.

 

Det kändes som han utnyttjade Mika när han bodde så. Just idag var Mika ute med Taruki. De skulle ut och äta. Så Nate låg själv på sängen. Smög sig först in i Mikas rum och Tarukis. Hämtade en av Mikas tröjor och smög sig tillbaka. Drog in doften. Drog sedan av sig sin egna tröja. Drog ner byxor och kalsonger till låren. Handen trevade sig fram och la sig om hans privata delar. Den andra handen la Mikas tröja bredvid honom och han kunde lätt dra in doften av den. Sedan släppte han tröjan och den andra handen drog han mot magen. De båda händerna rörde sig. Såsmåning om hade han börjat stöna fram Mikas namn. Så han missade att dörren öppnades. Han stönade högre nu. Han märkte det inte. Han var för mycket uppe i rörelserna. '' Mika. '' stönade han fram gång på gång. Han märkte inte att de två andra pojkarna hade kommit in på hans rum förens någon harklade sig. Nate flög upp och slutade genast. Där stod Mika och Taruki. Han bet sig generat i underläppen. Taruki såg ut som om han höll på att skratta ihjäl sig. Han höll inne ett skratt. Taruki alltså. Mika såg på Nate. Blicken var rädd. Nate kände iskylan i kroppen. Han kollade inte på någon av dem utan drog generat upp kalsongerna och sedan byxorna. Jeansen putade ut en bit och den smala killen tog sin tröja och drog på sig den. '' Mika är inte det din tröja? '' Taruki pekade på sängen och Nate bet sig i underläppen. Mika skyndade sig fram och tog den. Kollade sedan på Nate. '' Du är ta mig fan sjuk i huvudet. '' sa Mika och började gå ut ur rummet. Nate blev ståendes på golvet och kollade hjälplöst mot sina fötter. Taruki följde efter. Mikas ord låg kvar i rummet. Nate satte sig på sängen igen. Kröp ner under täcket. Tårarna hade åter igen tagit överhanden. Men denna gången grät han tyst. Sedan hörde han ljud bakom väggen. '' Åh, Nate. Åh, åh. '' Det var Taruki. Mika hade börjat skratta. De fejkade stönen och Nates namn fortsatte en stund. Sedan lades lägenheten i tystnad igen. Nate somnade tillslut gråtandes. Men vaknade av konstiga ljud. Självklart, Taruki och Mika höll på i deras sovrum. Retade dom Nate eller var det på riktigt? Nate tassade upp och gick försiktigt mot Mika och Tarukis dörr. Den stod på glänt. Han kikade snabbt in och såg att det var på riktigt. Han vände sig äcklat om och skyndade sig tillbaka. Låste dörren och la sig på sängen. Åter igen grät han. Jävla Mika, jävla Taruki. Jävla Nate. Varför hade Nate gjort så? Han trodde att Mika och Taruki inte skulle komma hem så tidigt. Men självklart skulle de komma hem tidigare. En snyftning steg ur hans strupe. Denna gången grät han riktigt högljut. När Mika och Taruki var ''klara'' så hörde de gråten från de andra rummet. Självklart så började de genast fnissa och viska med varandra. Nate hörde det lågljuda pratet och grävde ner sig i täcket. I morgon skulle han dra därifrån. Så han slapp allt. Han hade verkligen gjort bort sig inför Mika och inför Taruki. Antagligen skulle snart hela Japan veta om det.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0