LitenUngesTjuv

Kew kollade mot korten som låg på bordet. Han satt med två Ess och på bordet låg det ytterligare ett ess. - Kew för fan! sluta flina som den idiot du är! du borde fan skaffa ett pokerface. Men hur fan skulle du lyckats med det? Williams röst och Kew flinade mot honom. - Vette fan. Men på något sätt borde jag lyckats. Jag klarar ju fan allt annat. Kew flinade mot sin bästa kompis som skrattade och la det sista kortet. Självklart var det ett ess. Kew höjde insatsen och William synade. Kew la korten och kollade mot William. - Jag tror du förlorade. Sa Kew och skrattade. - Du har sån jävla tur så det inte är sant! muttrade William tjurigt och slängde korten på bordet. Sedan hade de antagligen spelat klart då korten plockades ihop. - Du får laga maten. Sa Kew och William nickade surt. Sedan plingade det i dörren och självklart började William och Kew tävla om vem som skulle öppna. Kew tryckte in i William i väggen och William kastade sig över Kews fot så de båda låg i en hög. Skrattandes. - Släpp mig Wille! skrattade Kew och kravlade sig upp och kastade sig mot dörren. Kew kastade sig och öppnade dörren. Killen som stod där var lik William fast yngre. Inte nitton som Kew och William. Kanske femton. Killen hade blåmärken i ansiktet, han grät och han såg frusen ut. - Hejsan! kom in.. Sa Kew förvånat över killen. William trängde sig förbi honom genom att knuffa in honom i väggen med en varnade blick. Han hade antagligen märkt att Kew hade studerat pojken ganska ingående. Vilket han faktiskt gjort. Varje detalj av ansiktet. Killen var ju fan snygg. Och snyggare skulle han nog vara när han inte grät. - Elliot .. Vad har hänt? Williams röst var mjuk och försiktig då han ledde in pojken i vardagsrummet. - J-jag.. försökte sticka.. Carl.. Han drog i mig.. Jag försökte.. Han slog mig.. Och sedan så.. han.. han.. jag ville inte.. j-jag ville lämna honom... Men han hotade.. han sa att... han skulle låsa in mig.. men jag sprang... Kew hade följt efter och lyssnade ingående på det som pojken sade till William. William vände upp blicken mot Kew och skakade på huvudet då han kom närmare. Som om Kew brydde sig om vad William tyckte. Han gick fram till dem då de satt sig ner på soffan och satte sig bredvid Elliot som pojken antagligen hette då William kallat honom det. Kew kollade medlidsamt på pojken och drog handen igenom det igelkottstaggiga håret. Han hade som vanligt sminkat sig och kollade på de båda andra grabbarna i soffan. - Jag behöver något starkt. Någon annan som vill ha? Kew kollade på killarna och reste sig. Den andra pojken pep till och nickade. Medan William började med massa motlägg. Självklart tog Kew den andre killens parti. - Men för fan. Du hör ju vad han varit med om. En shot eller två är fan inte farligt. Du drack som as i hans ålder. Kew kollade på killen och drog fram en flaska och tre glas ur baren som han hällde upp till hälften. Gav Elliot ena glaset och sedan William ena och tog det tredje som han fyllt nästan ända upp till sig själv. - Botten upp! och så klunkade Kew i sig sitt glas och William gjorde lika dant. Elliot smuttade lite innan han gjorde som nittonåringarna gjort. William suckade och Kew flinade som en idiot, vilket han var. Så satt de och pratade en stund. Om Elliots uppväxt, och om massa annat. Kew var väldigt intresserad av pojken då det kom till kritan. Fick hela tiden varnande blickar av William men ignorerade dem. Han fattade tycke för pojken nästan direkt. Bara på några timmar så gick killen från en okänd människa till en söt, gullig och snygg liten pojke. Sedan så började Elliot terra honom med frågor om han själv. Vilket var ganska pinsamt att svara på. - Vilka mina föräldrar var? Menar du biologiska så har jag ingen aning. De lämnade bort mig när jag var tre år. De jobbade för mycket. De ville inte ha mig längre. Kews röst var äcklad och det märktes att det var ett känsligt ämne. Men varför fortsatte Kew att prata? - De jobbade väldigt mycket. Vad jag vet alltså. Jag träffade dem på min artonårsdag. De bara dök upp på en fest. Och trodde de ägde mig. ' Åhh! Kewin! Gud vad vi har saknat dig! ' Ha bullshit. Som om jag skulle lyssna på två okända idioter. Vem bryr sig liksom. De är inte mitt problem att de lämnade mig utanför deras liv. Och sedan började de snacka massa skit om att de älskade mig. Sure. Hur troligt är det? Fan vad arg jag blev. Det värsta var att jag inte visste att de lämnat bort mig. Trevlig artonårsdag. En otrogen flickvän och självklart dyker två jävla missfoster upp och kallar sig för mina föräldrar. Hur jävla kul är det? Och fan vad arg man blir på all skit som snackas. Och sedan bli dumpad av det jävla äcklet var ju ännu bättre. Sticka från sin egen artonårsfest. Lyckat eller vad? Kew avslutade meningen ganska irriterat och tystnaden följde och var olidlig. - Du hade inte behövt berätta... Sa Elliot tyst och Kew ryckte på axlarna. - Vem bryr sig? Som vanligt skulle Kew överdriva alltihop och börja tjura på slutet innan han reste sig. - Nej Kew jag tror du behöver sova. Fan klockan är elva och du har ju typ match i morron. Sa William och Kew nickade snabbt. - Elliot du får ta gästrummet. Kew pekade mot ett av rummen och gick in till badrummet för att tvätta sig i ansiktet och borsta tänderna. Men han hade ingen aning om att Elliot skulle komma smygandes och prata med honom och Kew svarade och blev faktiskt uppmuntrad av det som pojken sa. Elliot var jätteschyst mot Kew så vad hade man väntat sig? Han behandlade inte Kew som en hora som alla andra killar och tjejer. Kanske bara för att Kew låg med allt och alla. Kew spottade ut tandkrämen och sköljde av sig i ansiktet. Onej. En finne hade dykt upp i pannan. Fan. Det värsta som kunde hända. Han sköljde av det sista ur ansiktet. - Hm.. Ja godnatt då.. Sa Kew och nickade mot Elliot innan han försvann till sitt rum och drog av sig till bara kalsonger och kröp ner i sängen. Varför hade han valt att stanna hemma? Det var det bästa han någonsin gjort. det var det bästa valet av alla val han hade fått göra genom åren. Och han ångrade sig inte ett dugg att han hade gjort valet och inte bara gått ut och festat som han brukade. Men om tränaren fick veta att han festat kvällen innan skulle han bli skitförbannad på Kew så han lät helst bli att festa.