2:delen Kain och Liam
Liam var otroligt nog frivillig till ett förhållande. Och redan efter två månader hade de sagt att de älskade varandra minst tusen gånger. Kain älskade faktiskt Liam. Och otroligt nog älskade Liam honom också. Eller det var det som Liam sa men vad visste Kain om kärlek? Nej precis. Om han verkligen älskade Liam skulle han nog inte slita av en annan kille tröjan och inte ligga på en säng med någon annan. Men vem brydde sig? Han var trött och hade ont i skallen och killen var snygg och Kain var kåt. Som vanligt då alltså. Han låg och hånglade med en okänd kille och visste att snart skulle Liam komma. Varför tyckte han det var fel? Varför fortsatte han köra på helt oberörd? Varför slutade han inte? Frågorna snurrade i huvudet och han hörde fotsteg i trappan och slet sig loss. Det var dock för sent för någon hade slitit upp dörren. Vem stod i dörren om inte Liam? Och dessutom såg han arg ut. Skamset reste sig Kain upp. Försökte fösa bort killen som låg kvar på sängen. Nöjt utsträckt och kollade på Liam som stormat in och nu var förbannad. '' Älskling? Vem är det här? '' Killens leende var vackert. Men vad brydde sig Kain? Nu skulle en förklaring komma fram. Och snabbt också. I vanliga fall hade han en snabb tunga men denna gången gick det inte prata. Men vad fan hade han trott. Självklart skulle det bli så här om man var otrogen. Inte för att Kain skulle brytt sig i vanliga fall. Men det var ju Liam det handlade om och inte någon konstig ungjävel som han bara lekte med. Och det här var liksom allvar. Eller något i den stilen. Kain kollade upp på Liam. '' Älskling.... Det var inte meningen... Jag älskar ju dig.. '' försökte han lirkandes. Men Liam svarade inte. '' Vem är det? '' rösten darrade och Kain drog handen i genom håret. Han hade inte hunnit öppna munnen innan killen hade börjat prata. '' Jag heter Adam. Och jag och Kain ska snart förlovade sig. Den kalsongklädda pojken som tydligen hette Adam reste sig för att slingra sig om Kain. Självklart knuffade Kain undan honom. '' Vad fan snackar du om? Jag känner inte ens dig. Dra åt helvete innan jag kastar dig ner för trappan. Eller ut genom fönstret. '' Kains tonfall skrämde killen. Kain kallade inte killen vid namn. Nej varför skulle han det? Han kände honom inte och brydde sig inte. Killen som uppenbarligen var skrämd rusade ner för trappan. Kain vände blicken på Liam och insåg till sin egna förfäran att han själv stod helt naken mitt på golvet. Haha, killen hade sprungit i väg utan kläder. Dörren smälldes igen och Kain vände blicken mot golvet för att ta upp ett par kalsonger. Som han snabbt drog på sig för att vända blicken mot sin pojkvän. Om man nu kunde kalla honom det. '' Asså, Liam. Jag vet att det jag gjorde var korkad. Men jag älskar dig. Och jag klarar mig inte utan dig. Och du är det första seriösa förhållandet jag har haft. Och bara för att jag klantar det så ska det inte gå ut över dig. Och jag finns här om du vill ha kvar mig.. Annars får du väll gå och.. Ja du vet... Jag älskar ju dig. Men om du inte vill vara med mig så har du rätten att gå. Och jag kan inte göra något för att hindra dig från att sticka. När Liam kollade upp såg han tårar på den andras kinder och sedan hörde han ett snyftande. Förfärat rusade han fram till pojken och försökte trösta honom. Men inte skulle han säga något, nej. Liam förblev tyst innan han plötsligt slet sig loss. '' Släpp mig! D-du är bara otrogen... Om du älskar mig hade du inte gjort det. Och nu går jag. '' Stegen ekade i huset då Liam sprang ner för trappan. Sedan hörde han hur dörren åter igen slog igen. Kain blev sittandes kvar på sängen. Vars täcke låg på golvet. Så dum han hade varit. Men vad kunde han göra?
